• massage, yoga samprema

Månadens Yogi, Augusti – Minna Holmström

Kära yogisarna, sommaren kom och den gick. Och vad man kan reflektera över de gångna månaderna, är att allt har sin gång, och att även om att allt kanske inte alltid håller sin tid och planeringar så blir det bra till slut ändå. Den var det där att ta praktiken utanför mattan och acceptera livets svängar med tacksamhet, och öppet sinne och hjärta.

Nu börjar hösten vara här och dax att komma tillbaka i rutinerna. Tillbaka på mattan. Tillbaka till lugnet inom oss själva. Här får ni läsa månadens Yogis, Minna H:s tankar om Yoga, som hon redan skrev under sommaren.

Tack Minna

Minna i stunden.

Augusti yogi: Minna H.

Varför yoga?

I grunden är det en fråga om självacceptans, vara närvarande i sig själv såsom när man var barn. Vad gjorde jag som barn, vad gjorde mig lycklig? Man gick omkring i skogen och såg och lärde, man läste, skrev och ritade, lekte rollekar och sjöng…
Redan då när jag satt på golvet och läste, när jag sov eller t o m vid kaffebordet, så utförde jag någon sorts meditation eller asanapraktik – utan att överhuvudtaget känna till några yogatermer eller något om mindfulness.
Under ungdomen ockuperades mitt liv mer av studier, hästar och sedermera pojkar. Första gången jag sprang på yogan, som uttryck, var när jag var i 17-årsåldern. Efter det prövade jag på yogan från och till under många år, men livet kom ofta emellan – studier, jobb, situation som ensamstående mamma, krångliga förhållanden, besvikelse på världen – ja, allt blev svepskäl till att sluta yoga.
2008 startade jag på Heli Sarpanevas Ashtanga yoga, senare blev det Mysore. Jag gillade upplägget och trivdes med flertalet yogalärare. Livet ville igen annat, en flytt tog mig bort från orten, yogan gled iväg. Av många beprövade fritidssysslor, så lämnade yogan ett stort hål. Jag föll ner i arbetsnarkomaniträsket, barndomsepilepsin gjorde ett återtåg, artros, allergier, astma och min skolios började göra sig påminda.
Jag flyttade till Åland för tre år sedan, jag sökte återigen upp yogan – men något saknades, jag kom inte igång. Men, direkt första gången som jag gick på Karoliinas klasser, så klack det till i hjärtat.

Yogan ger mig styrka, lugn, stillhet och kärlek. Kroppen minns rörelserna från barndomen och älskar detta, även om att kroppen inte är lika mjuk och formerna har ändrats utmed åren. Med yogan som verktyg, så kan jag inte klaga så mycket längre. Jag vill ha nya utmaningar i livet, förändring, frid, styrka och kärlek – det får jag från yogan.

Varför Yoga Samprema?

Karoliina har ett speciellt sätt att lära ut yoga – väldigt närvarande, gränslöst KÄNSLIG och mänsklig. Hennes utstrålning och tro på kärleken är genuin, dessutom är hon väldigt fysiskt stark – beundransvärt och sällsynt. Jag tycker att atmosfären är fräsch och avslappnad på studion. Skönheten i sådan kravlös yoga gör sådan nytta för både kropp och själ, att det är värt tiden och pengarna att köra 54km t/r hemifrån.

Min favorit Asana?

Självklart Krigare II (Virabhadrasana II) – mångsidig, kraftfull, fridfull, kärleksfull och pådrivande asana.

Minna

 

Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *