• massage, yoga samprema

Några tankar om yoga och enkla saker du kan göra som hjälper dej och alla andra i din Shala

Hur upplever du din yogapraktik? Vilka saker uppskattar du? Och slutar din yoga praktik när savasana är slut eller kanske strävar du att ta Yogan hela vägen ut i världen som väntar utan för? Ju längre man yogar, desto mer inser man hur yogan planteras in i allt vi gör och hur vi väljer att göra saker och ting. Låt oss ta en titt på den yogiska filosofin och kanske väcks några tankar om yoga och enkla saker du kan göra som hjälper dej och alla andra i din Shala och utanför.

Den yogiska filosofin innehåller nåt som kallas Ashtanga, Yogans åtta vägar till självkännedom eller de åtta delarna av Yoga. Oftast begränsar vi i våra tankar om yogan att vara bara de fysiska övningarna men det finns sju delar som du kanske aldrig tänkt på eller kanske inte ens hört talas om. Dessa åtta vägarna är nåt vi försöker plantera in i våra liv så gott vi bara kan för att utvecklas till att bli den bästa versionen av oss själva. Tidigare lärdes Yogan och dess filosofi direkt från en Guru till elev, men på 400- talet skrevs det en sammanfattning av den Yogiska filosofin i form av Sutras, av Patanjali. Patanjalis Yogasutras är en av de äldsta skrifterna inom yogan som förklarar olika metoder för att träna sinnet och ta kontroll över kroppen.

Yama = förhållningssätt och riktlinjer för hur vi agerar, (Ahimsa = ickevåld, Satya = att hålla oss till sanningen/att vara sann, Ashteya = att icke stjäla eller vara missunsam, Bramacharya = förhållandet till kroppsvätskor, Aparigraha = att förhålla sig Lagom) det agerande såsom ”Jag utifrån mig själv i denna stund har mot Världen och Allt som existerar i den”. Utifrån min egen nivå på medvetenheten väljer Jag hur jag ser på allt de som existerar utanför mig, det betyder också hur jag berörs av hur andra ser på mig.

Niyama förhållningssätt och riktlinjer för beteende och tankesätt, (Saucha = att praktisera renhet, både kroppsligt och i tanke, Santocha = att vara nöjd med det jag har och inte har, Tapas = disciplin, vanan att ha gränser, fysiska och mentala, Swadhayaya = självstudier på det Sanna Jaget, Ishwarapranidhana = överlämna mig till det Gudomliga, vad än nu var och ens personliga Gudsbild eller Naturkraft må vara) inom mig pågår en ständig process. Hur jag förhåller mig till dessa fysiska, mentala och känslomässiga processer inom mig faller under Niyama, alltså hur jag förhåller mig till mig själv.

Asana = Fysiska positioner och övningar, kroppsställningar, som utövas för att rena, stärka kroppen och få sinnet att klarna och lugna sig inför meditation.

Pranayama = Kontroll av livskraft / andning, olika andningstekniker.

Pratyahara = Att vända sinnet inåt. Att fokusera på de störande sinnet inåt och på de sättet nå tystnad och klarhet.

Dharana = koncentration, att fokusera det klara sinnet mot ett objekt för att släppa alla eventuella hinder mot total fokus.

Dhyana = Meditation. Fokusering och total medvetenhet om endast objektet för fokusering tex. Andetaget. Inga hinder utan total klarhet.

Samadhi = Förening och uppgång till det Gudomliga. Eller en union med det högre medvetandet. Yoga.

Här är kanske varför många gånger Yogan växlas ihop med religion, men jag ser det ”Gudomliga” att vara precis vad än det sen är i den människans värld, som praktiserar yoga. Gud eller det Gudomliga är inte något som är fastspikat i den yogiska filosofin, utan ett mera universalt sätt att omfamna alla, oberoende sin livsåskådning.

Om du tänker tillbaka på allt du just läst, kanske kan du även tänka nästa gång när du kommer upp från din Savasana att vara medveten i allt det du gör som nästa. Kanske kan du vara lite extra uppmärksam på hur snabbt eller långsamt du rör dej, kanske låter du lugnet dröja kvar, så att även andra i shalan får behålla sitt tillstånd av lugn och harmoni? Även om att det kan vara en utmaning med allt som väntar utanför, men vet du… de där sakerna försvinner ingenstans. Kanske tar du lite mera tid att vika filten prydligt, precis som den var när du tog den i början av klassen. Eller kanske om filten var ovarsamt vikt så ger du nästa yogi en gåva i form av en snyggt och med omtanke vikt filt. Detta sparar ju även oss yogalärare enormt med tid när vi förbereder klasserna, att inte behöva vika om varje filt. Introduktion om filtens vikning kommer nedan. Även att torka av sin matta och rulla ihop mattan till så liten rulle som möjligt sparar mattorna på slitage och är fräscha för nästa yogi att använda. Har det varit väldigt svettig yogaklass så kanske även klossarna behöver en snabb avtorkning. Om vi riktigt tänker efter är allt detta en del av Yamas och Niyamas.

Filtvikning som gör alla glada!

Vad säger du? Ska vi fördjupa gemensamt vår Yogapraktik och ta praktiken hela vägen ut? Kanske om du ser någon ha bråttom eller glömmer hur vi sköter om våra verktyg i shalan, kan vi tillsammans hjälpa att påminna den nästa. Utan att glömma kultiveringen av tankar, ord och handlingar av vänlighet och respekt. Tillsammans är vi Ett. Union. Yoga.

Ha en underbart yogisk dag!

Namaste!

Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *